Orakelbudskap 29 juni 2016

Att vara mellan världar – att vara i övergången, i transit – att ha lämnat men ännu inte anlänt – kräver både mod och tålamod. 

Oavsett om du brutit upp ur en relation eller ett äktenskap, fått sparken eller sagt upp dig från jobbet för att satsa på att driva eget eller om du lagt krut på att förändra dina mönster och beteenden – eller något annat – kan du nu befinna dig i det där kritiska stadiet då det finns risk för att vända tillbaka bara för att det ännu inte syns land vid horisonten.

Tänk på Christopher Columbus som seglade västerut trots att den gängse uppfattningen var att jorden var platt och många trodde att han skulle segla över kanten och störta i avgrunden.

Han trodde annorlunda och ritade på ett avgörande sätt om kartan inte bara för Europa utan för hela världen. Men det var många dagar på Atlanten och kanske fanns det ögonblick då till och med han – eller i alla fall hans män – tvivlade och undrade om de inte gjorde bäst i att vända om.

Så är det med mycket – för att åstadkomma någonting i bemärkelsen flytta fram gränserna, utöka territoriet för det som är, oavsett om det gäller våra privata små liv eller för en hel kultur eller hela världen – krävs många gånger att man tar det där steget ut i det okända, utan stöd från omgivningen, och fortsätter framåt trots att man ännu inte är säker på vart vägen, vattnet – eller rymden – leder.

Det krävs mod och tålamod. Vi är så vana vid att orientera oss efter våra fysiska sinnen och våra känslor och upplevelser och mer sällan genom att lita på vår intuition och vårt högre jag  – vi behöver den bekräftelse som bara blotta ögat kan ge och har svårt att tyda tecknen för det som sker under ytan – i en kultur då allt bör kunna backas upp med logik och naturvetenskapliga empiriska metoder för att anses ha relevans och värde.

Det är lätt hänt att ge upp mitt i processen, innan vi nått hela vägen fram.

”Man vet vad man har, men inte vad man får” säger vi och ”hellre ett välkänt helvete än ett okänt paradis” – det är lätt hänt när vi börjar tvivla att ge upp och resignera och lägga nyfikenheten, upptäckarlusten och våra drömmar på hyllan.

Gör inte det. Ge inte upp. Lär dig istället att lita mer på ditt inre öga än ditt yttre. Inse att källan till din trygghet finns i ditt inre och inte yttre markörer – saker och ting är ofta inte vad de ser ut att vara.

Det finns inga garantier – vill man ha det får man köpa brödrost som någon sa – men det är också det som är en del av  tjusningen – och kanske till och med en del av meningen – med livet.

Är du mittemellan nu, och har ”avseglat” på vinst och förlust – bara för att ditt hjärta viskar och din själ manar på – för att utforska och expandera ditt liv, i stort eller smått – för att upptäcka en ny kontinent – vänd inte om utan fortsätt framåt. Snart nog kommer du att se den första fågeln som vittnar om land och snart nog kommer du sätta ner dina fötter på en annan strand.

Står du i begrepp och är redo att ge dig av – kasta loss. Kanske kommer färden inte leda dit du tror –  men om du lyssnar till och navigerar i varje stund efter din inre kompass så kommer du att hamna precis där du ska.
star

Gilla gärna min sida på Facebook så att du inte missar några blogginlägg i fortsättningen.

No Comments

Post A Comment